Ett kryptiskt mejl och pratkvarnen Aston

I fredags fick jag ett kryptiskt mejl av Sussie där det stod att hon skulle vilja visa mig något, inget märkvärdigt men mysigt, så om jag inte hade något för mig kunde jag komma över senare på kvällen. Vid nio fick jag ett mess om att jag kunde komma, men jag var dock tvungen att vänta 10 minuter... Gissa om jag blev nyfiken! Jag trippar över gatan (hon bor ju bara tvärsöver) och Sussie tittar ut genom dörren i grannhuset. Jag frågade vad hon gjorde där men hon undvek att svara. Följer med uppför trappen och så ut på verandan... Där väntar överraskningen! Det visar sig att den inglasade verandan i grannhusets övervåning tillhör alla hyresgäster och Sussie hade inrett jättemysigt med ljuslyktor, blommor, små mysiga lampor med mera. Lite vin och snacks hade hon dessutom dukat fram, verkligen hur mysigt som helst! Det lär bli fler kvällar på den verandan...

I lördags var det stora fönsterbytardagen hos familjen Karlsson/Sundelin. Hade ju tänkt att jag skulle hjälpa till men kan inte säga att jag bidrog med så värst mycket. Höll mest Monia och Aston sällskap i trädgården eller på altanen. På kvällen blev det grillning och när jag kom hem vid tio var jag helt knäckt. Det tar på krafterna att umgås med en 2-åring i 11 timmar! Men det är verkligen ett kärt nöje, Aston är ju världens goaste unge. Han pratar exakt hela tiden, och då menar jag exakt hela tiden, en riktig pratkvarn är vad han är. Ord som man förstår är rabarberpaj (!), glass, nej, ja (da), mamma, pappa mm. Det kan vara så att han kallar mig Ninni, men vi är lite osäkra på det.

Igår hade jag en slappardag av rang. Steg upp sent och åt inte frukost förrän klockan ett! Spenderade några timmar i solen men framåt eftermiddagen fick det vara nog så jag satte mig under parasollet på balkongen och läste ur Flickan som lekte med elden. Måste beställa efterföljaren på Adlibris, där den är betydligt billigare än ute i handeln, för nu har jag bara några kapitel kvar.

Idag fyller lillebrorsan hela 27 år, grattis grattis!